De finns kanske upp emot 50 miljoner arter på jorden och för att vi ska få en överblick måste vi gruppera, eller "systematisera" dem. Därför finns det faktiskt en del inom naturvetenskapen som heter just systematik.
Vi behöver alltså:
  • en "orienteringskarta" – vilka hör ihop och hur nära släkt är de med övriga
  • namn på grupperna och arterna
Länge trodde man att det gick att plocka in alla levande varelser i två "riken"- djurriket och växtriket. Men det har visat sig omöjligt att göra "ens med skohorn"!

Allt levande är släkt
Forskarna anser att alla levande varelser är släkt, och att det alltså går att ordna dem i ett släktskapsträd, som det man kan se på sidorna 269 (229) samt 304 - 305 (302) i läroboken. De två bilderna är lite olika sätt att illustrera släktskap.
Skälen till att vi tror att alla organismer är släkt är har vi redan tagit upp.

Förgreningar eller små lådor - och namn
Släktskapsträdet har alltså grenar som i sin tur grenar sig i allt smalare och finare grenar.
En annan bild av arters släktskap är att olika grupper av levande varelser kan läggas ihop ungefär som små lådor i större lådor - där den allra största lådan innefattar alla levande varelser!
Så här delar vi in organismerna, med exemplet varg:

Det finns tre domäner:
  • arkéer
  • eubakterier (äkta bakterier)
  • eukaryoter.
Eubakterier och arkéer brukas kallas prokaryoter.
Du kan också läsa mer om domänerna på s. 269 (272) i läroboken och om de levande organismerna på s. 268 - 305 (271 - 299). Här får du definitionen på prokaryoter och eukaryoter.
Du kan också läsa om hur man delar in organismerna här eller här.