Biologin är den naturvetenskap där man undersöker levande organismer. Biologisk kunskap är användbar både praktiskt, t.ex. inom jordbruk, skogsbruk och sjukvård, och som förklaring till hur tillvaron hänger ihop.

Hur tar man reda på biologiska fakta?
Om du vill lära dig något i biologi läser du förstås böcker, surfar på nätet, tittar på tv eller lyssnar på föredrag. Men för att skaffa dig helt ny kunskap i biologi måste du antingen göra observationer i naturen eller utföra olika experiment. Idén om vad du kommer att observera eller vad experimentet ska ge för resultat kallas en hypotes. Hypotesen – idén, alltså – har du antagligen fått från någon teori som du känner till. Här bredvid kan du läsa om ringmärkning av fåglar och hur teorier och hypoteser fungerar då.

Vad är speciellt för biologin jämfört med andra naturvetenskaper?
I biologin är orsakssambanden, dvs. ”vad som beror på vad” ofta krångliga, och då blir förstås teorierna också det. En del saker är särskilt viktiga vid alla biologiska resonemang.
• Cellen är grundenheten för alla levande organismer. Den skiljer sig från omgivningen genom sin förmåga att se till att det blir en annan ”kemisk miljö” inuti, än utanför.
• Alla levande organismer har ämnesomsättning och energiomsättning.
• Levande organismer kan växa till och föröka sig – och avkomman liknar föräldrarna genom de processer vi studerar inom genetiken – levande organismer uppvisar alltså ärftlighet.
• Mekanismen för ärftligheten – hur olika gener bl.a. leder till bildning av olika enzymer – är i stort sett likadan för alla levande organismer.
• Biologiska fenomen kan studeras på många olika organisationsnivåer, från molekyler till biosfären. Därför är biologin som vetenskap också hierarkisk, dvs. man ”rangordnar” olika saker man tittar på.